Rom i regnet, gladsnälla ögon och att mata amygdala med trygghet.

Rom i regnet och gladsnälla ögon

Vi var i Rom för några veckor sedan. Regnet strilade ner och mitt i folkmyllret i väntan på den guidade turen i Vatikanstaten dök försäljare upp som ville sälja just guidade turer. En av dem var särskilt trevlig och vi började småprata under paraplyet. Han tittade på oss med sina glada, snälla ögon och pratade om kärnan av försäljning. Det handlar egentligen om att sälja sig själv först, sade han skrattande, om du lyckas med det kan du faktiskt sälja vad som helst sen! Bilden och budskapet från mötet har hängt sig fast. Inte för att budskapet var särskilt nytt kanske men han skapade ett så starkt intryck. Ja, han lyckades verkligen sälja sig.  Ännu en blogg om säljträning? Ja, på sätt och vis. Men det var något annat jag slogs av, ögonen och vad de gjorde.

”Så kommer Moder Teresa, hon har en alldeles egen dress code i det sammanhanget. Hon är liten på scenen men tar ändå stor plats. Ingen Powerpoint. Inget blädderblock. Där står hon och tittar ut över publiken en stund. Det är alldeles tyst.”

En historia om Moder Teresa

Det finns en historia om Moder Teresa (Kristen humanist från Makedonien, av påven helgonförklarad och en fantastisk kvinna som lade sitt liv till att arbeta för fred och mot fattigdom). Historien (som jag inte vet om den är sann men bra är den hursomhelst) handlar om Moder Teresa som gästade World Economic Forum i Davos. Där sitter världens maktelit (mest svarta kostymer föreställer jag mig). Det pratas ledarskap. Det pratas förändring. Det pratas ekonomisk tillväxt. Det är klokt och smart och vetenskapligt. Många ord. Många slides. Så kommer Moder Teresa, hon har en alldeles egen dress code i det sammanhanget. Hon är liten på scenen men tar ändå stor plats. Ingen Powerpoint. Inget blädderblock. Där står hon och tittar ut över publiken en stund. Det är alldeles tyst. Så säger hon ”Do you know your people?” Lång paus. ”Do you love them?” Därefter lämnar hon scenen. Ett sus i publiken. Eller kanske mer en suck föreställer jag mig, en utandning av lättnaden i att se det viktigaste som alltid finns där inom och runt oss.

”Många tänker inte på det men prestation har med lugn, avslappning och glädje att göra.”

Vi är gjorda för kontakt, vi har en stark förmåga till att skapa kontakt med andra. För oss som flockdjur har detta alltid varit livsavgörande för oss. När vi känner oss inkluderade och omtyckta händer det något med oss. Vi kan slappna av, bli mjuka och nyfikna på varandra och oss själva. När vi möts utan att behöva konkurrera, utan att behöva bli ifrågasatta, utan misstänksamhet. Att mötas av snälla, varma, glada och nyfikna ögon, det är i en sådan miljö vi kan prestera riktigt bra. Många tänker inte på det men prestation har med lugn, avslappning och glädje att göra. Det vet varenda idrottare, att när vi spänner kropp och sinne och blir hårda, när vi tar i med spända käkar och kämpa anda då försämras prestationen avsevärt. Studier visar att det som förbättrar prestationen är när ansträngningen istället kopplas ihop med glädje. I det läget är vi mer mjuka och nyfikna. I det tillståndet finns innovation, kreativitet och samarbete. Och empati.

Mata amygdala med trygghet

Många organisationer har en kultur, en miljö där bita ihop, kämpa och tävla är vardag. Där man möts av ögon som varken är särskilt varma, snälla eller glada.  I sådana organisationer blir prestationen lidande, framförallt på längre sikt. Och det blir inte särskilt mycket arbetsglädje. Låt oss titta på hur hjärnan fungerar. I hjärnan i det limbiska systemet finns det två mandelformade delar, amygdala, de sitter på var sida av tinningloberna.  Förenklat så har amygdala uppgiften att sortera intryck av fara eller trygghet. De är särskilt inställda på att läsa av ögon och mimik. Därefter signaleras vidare till kroppen i ett sinnrikt system att fly, fäkta, frysa till is eller spela död alternativt känna sig trygg, dvs en känsla av att vara mjuk, lugn och nyfiken. Som du säkert förstår så är känslan av trygghet helt avgörande för att må bra och prestera bra.

”Många organisationer har en kultur, en miljö där bita ihop, kämpa och tävla är vardag. Där man möts av ögon som varken är särskilt varma, snälla eller glada.  I sådana organisationer blir prestationen lidande, framförallt på längre sikt.”

”Mata amygdala med trygghet!” Säger vi till ledningsgruppen, till ledarna, till alla teammedlemmar.  Det gäller till sig själv, det gäller till de du möter, kolleger som kunder. Att ha verktyg till att lugna och reglera sitt eget nervsystem är viktigt. Att du vinnlägger dig om att möta kunder och kolleger med gladsnälla ögon. Att vi på en arbetsplats kan släppa taget om oss själva en stund och bli genuint nyfikna på varandra och att vi visar att vi tycker om våra arbetskamrater.  Viktigt – Är du på en arbetsplats som matar din och andras amygdala med fara, behöver du fundera över hur du själv kan hjälpa dig in i mer trygghet. Hur kan du bli mer av den du vill vara? Hur kan du bli mer mjuk, lugn och nyfiken? Är det en särskilt svår miljö du är i, försök att byta jobb och var rädd om dig.

Gör en moder Teresa ofta, flera gånger om dagen. Lär känna dina arbetskamrater. Visa att du tycker om dem. Ta på dig dina gladsnälla ögon. Då matar du amygdala med trygghet. Det kommer att öka din och er prestation. En hållbar prestation med arbetsglädje, kreativitet och förändringsvilja som viktiga ingredienser. Det kommer i bästa fall att göra din arbetsplats till ett bättre ställe att vara på.

av Lisa Arnborg

Testimonial by

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *