Samhällsansvaret är en strategisk nyckelfråga
Under den senaste tiden har vi observerat hur ett aktivt och äkta samhällsansvar blir en allt viktigare del av nutidens företagskulturer. Att vara en del av någonting större, att göra en liten men betydelsefull skillnad, i närområdet och/eller i världen, är något som skapar mening och ger effekter på flera plan.
Att bidra är att skapa mening
Under det första dygnet efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 donerade svenska folket mer än 10 miljoner kronor till Röda Korset. Naturkompaniet meddelade bara några timmar efter att de startat en insamling av kläder och sovsäckar som skulle skickas österut genom Europa att deras lager var fullt och att de inte kunde ta emot mer. Sociala medier bultar av sympati och hjärta för de som drabbas av det ogripbara. Vårt engagemang är ett sätt att bearbeta, att stå ut med den förtvivlan och desperation som vi nu ser på nära håll. Vi gör det för att vi vill hjälpa. Vi gör det för att vi känner vanmakt. Genom att göra något och försöka påverka sammanhanget skapar vi en känsla av agens och mening, av att vi är med och bidrar till någonting större än oss själva. Initiativen hjälper oss människor att navigera bort från känslan av meningslöshet. Vårt engagemang skänker oss tröst och tillförsikt i en svår tid.
Kraften i engagemanget
I människans behov av att göra skillnad, av att komma samman och skapa bättre förutsättningar och mindre lidande, bor en otrolig kraft. Det är imponerande att se vilken skillnad engagemanget kan göra när katastrofen känns nära men samtidigt befogat att ställa sig frågan vart det sen tar vägen. När krisen har mildrats eller normaliserats, när den mest intensiva nyhetsrapporteringen falnat och det som inledningsvis chockerat blivit vardag, vart tar handlingskraften vägen då? Civilsamhället gör sitt bästa för att komma den på spåret. I digitala nyhetsbrev och fysiska utskick påminner hjälporganisationer om att kriser, katastrofer och krig ständigt pågår. De meddelar att vårt stöd hela tiden är avgörande på många håll i världen. Ideella aktörer slår knut på sig själva för att hitta kampanjen som griper tag, galan som entusiasmerar och tonaliteten som får oss att känna hur meningsfullt det faktiskt är att bidra till en bättre värld. Men finns det inte anledning för fler än insamlingsorganisationerna att jobba på att öka engagemanget och viljan att bidra?
En potentiell kraft i arbetslivet
Tänk om våra arbetsplatser i större utsträckning kunde präglas av agens och mening, av kraften som kommer när vi är med och påverkar, av känslan att vi bidrar till någonting större, tillsammans. Lösningen ligger närmre än många tror och stavas strategisk och systematisk utveckling av verksamhetens sociala ansvarstagande. De arbetsplatser som framgångsrikt frigör den kraft som bor i engagemanget för vårt gemensamma samhälle ökar chansen att lyckas med även andra strategiska utmaningar. Verksamheter som tar samhällsansvaret på allvar attraherar och behåller kompetens, vinner kunders långsiktiga förtroende och bygger en företagskultur som präglas av sammanhang och mening.
Samhällsansvaret friare och svårare
Idag finns hållbarhetsfrågan med fokus på klimat och miljö på varje företags agenda och många väljer att ta ansvar bortom den nivå som kravställs. Social hållbarhet hänger tätt ihop med den miljömässiga men skiljer sig åt på ett antal viktiga punkter. Förväntningar på socialt ansvarstagande kommer inte paketerat i form av utsläppsnivåer eller internationell kravställning. Samhällsansvaret saknar ramar och reprimander. Istället för att som på klimatsidan eftersträva neutralitet hamnar allt socialt ansvarstagande i teorin på verksamhetens pluskonto. Denna frånvaro av pekpinnar och tydliga ramverk för uppföljning skulle kunna bidra med inspiration och lust i företags samhällsengagemang. Tyvärr kan denna frihet istället innebära ängslighet och tvekan inför vad som går att göra och vilken effekt som är möjlig att uppnå.
Hur frigörs kraften i det sociala ansvarstagandet?
Så hur gör vi det? Hur skapar vi förutsättningar för att ta till vara på kraften i verksamhetens samlade vilja att ta ansvar för vårt samhälle? Hur omsätter vi den resurs som varje medarbetares potentiella engagemang utgör? Vi gör helt enkelt det som krävs för att lösa alla strategiska utmaningar. Vi tar reda på vad det är vi vill uppnå, vilka konsekvenser vi vill att insatsen ska få för samhället och för verksamheten, och ser till att frigöra de resurser som krävs för att ta oss till önskat läge.
Gemensamma nämnare för verksamheter som lyckas ta tillvara det samlade engagemanget och skapa verkan för både samhälle och organisation:
- Frågan om socialt ansvarstagande tas upp och stannar kvar på den strategiska dagordningen
- Frågan har god förankring både i den egna verksamheten och i de delar av samhället som berörs
- Det finns en tydlig målbild för den effekt man önskar att det sociala ansvarstagandet ska uppnå i samhället och i verksamheten
- Det finns en långsiktig strategi för genomförande och nödvändiga resurser är avsatta
- Det finns en tydlig plan för uppföljning av effekt och utvärdering som används för planering av fortsatta insatser.
Vårt inneboende behov av att känna tillhörighet och mening avtar egentligen inte när krisen och katastrofen blir mer avlägsen. Men när nyhetsrapporteringen och sociala medier slutar hjälpa oss att rikta vårt engagemang till ett tydligt mål behöver vi att någon annan tar över. Den arbetsplats som lyckas göra det på ett framgångsrikt sätt kommer att belönas med möjlighet till stärkt prestation, ett bättre mående och en ökad känsla av mening. Det sociala ansvarstagandet levererar värde för samhället, för företaget och för framtiden.
Författare Tove Lindahl Greve, VD Ansvaret AB
Läs mer om hur vi på YesP coachar och utbildar inom ledarskapsutveckling.